Författare: Thomas Björn

Alla ska få rätt att idrotta och brottas – och skapa rätt förutsättningar för ungdomar som vill. Det är drivkrafterna för 24-åriga Tilda Tärnklev i Umeå Brottning att engagera sig som tränare i parabrottning.

 Under juniortiden hörde hon till en av våra mest lovande brottare. Hon kuskade land och rike runt, tränade och tävlade med ett antal SM-medaljer om halsen som ett av resultaten. Det tog henne också till ungdoms- och juniorlandslaget.

De senaste sju åren har hon varit ungdomstränare i Umeå Brottning. Förra året kom hon i kontakt med parabrottning genom Parasportförbundets satsning SuperCamp där Svenska Brottningsförbundet och Umeå Brottning erbjöd unga i Umeå att prova på parabrottning, det vill säga brottning för unga med funktionsnedsättning.

– Det är viktigt att alla som vill får möjlighet att idrotta och brottas – och så tycker jag att det varit så otroligt roligt när jag varit i kontakt med parabrottning. Vi har så sjukt kul ihop!

Varför planerar Umeå Brottning att starta parabrottning?

– För att alla ska ha rätt att välja vilken idrott de ska få hålla på med, och för att det ska finnas rätt förutsättningar – det ser vi som får uppgift i Umeå Brottning. Vi gör det möjligt tillsammans med alla som vill träna.

De planerade passen med parabrottare ska präglas av glädje, gemenskap och utveckling.

– Vi vill att så många som möjligt ska hitta till parabrottningen. Vi ska brottas, göra övningar och leka. Viktigast att våga prova och ha roligt tillsammans, säger Tilda Tärnklevs som ger följande råd till brottningsföreningar runt om i landet som ännu inte upptäckt parabrottningens möjligheter:

– Testa! Svårare än så är det faktiskt inte. Har ni redan en klubb, tränare och brottare, så handlar det bara om att nå ut till och försäkra alla om att de är välkomna, antingen i befintliga grupper eller i en ny.

Om sin egen framtid som tränare och parabrottningens framtid säger 24-åringen från Umeå, Björkarnas stad:

– Om lite mindre än ett år tar jag psykologexamen och kommer troligen att flytta, men så länge jag bor i Umeå kommer jag att fortsätta vara tränare och jag ser verkligen fram emot att få vara delaktig i att starta upp en parabrottningsgrupp!

Text: Thomas Björn

Foto: Umeå Brottning

Han var ute och tävlade internationellt redan som 17-åring. Då satte en skada punkt för karriären som aktiv. Nu har han hittat glädjen igen – som tränare i parabrottning.  Sebastian Alrays, 20, trivs med att få unga med funktionsnedsättning att växa som människor genom brottningen.

Redan som liten ådrog han sig en spricka i lillfingret på uppvärmningen inför en tävling. Han fortsatte utan att ta skadan på allvar. När det gick som bäst för 17-årige Sebastian Alrays, som började brottas i Huddinge Brottning som sexåring, slog han upp skadan och tvingades vila en månad.

– Brottare som jag var jämn med före skadan körde över mig när jag kom tillbaka. Det var ganska deppigt, jag fick ångest och slutade gå på träningarna, berättar Sebastian Alrays.

Samtidigt älskar han brottning och att träna med kompisarna i Spårvägen. Lösningen kom oväntat. Tränarna för hans grupp hann inte ta sig till en träning en dag och Sebastian, som bor i närheten av träningslokalen, fick hoppa in med kort varsel.

– Jag älskade det och tänkte ”fan, det här ska jag fortsätta med!” Efter det tränade jag gruppen sex-sju gånger i veckan, en och en halv timme varje gång. Det blev en motivation till plugget, styrketräningen och en massa annat.

Sju nya bara i år
Nu har Sebastian Alrays fått en ny utmaning: Att hjälpa Brottningsförbundets paraansvarige Cem Celepli Atci att träna unga med funktionsnedsättning, drygt tio deltagare. Den yngste är sju år och den äldste 25. De samlas varje lördag lunch för en timmes träning i Spårvägens träningslokal vid Liljeholmen, söder om Söder. Deltagarna har olika funktionsnedsättningar såsom adhd, synskada och rullstolsburen.

– Vi har blivit sju nya deltagare bara i år! Vi rekryterar bland annat i Vällingby. Våra utbildade tränare håller träningar med elever från grundsärskolor. Rektorerna hör av sig, bokar in oss och är jättenöjda, säger Sebastian och fortsätter:

– Att träna unga med funktionsnedsättning innebär att du både måste förbereda dig noggrant och samtidigt vara flexibel och kreativ om deltagarna inte vill göra just det du har planerat. Du måste kunna ställa om snabbt. Det är väldigt roligt och givande!

Mer öppen och glad
Att unga med funktionsnedsättning växer som människor genom brottningen visar inte minst följande solskenshistoria: En av deltagarna heter Sixten. Första träningspasset ville han inte hälsa på Sebastian.

– Helt okej, så är det ibland, förklarar Sebastian och fortsätter:

– Redan den andra träningen kom han fram och hälsade. Hans pappa förklarade att Sixten hade längtat till träningen och pratat om brottningen hela tiden. Nu hjälper Sixten till och hälsar alla nya deltagare välkomna. Både Cem och jag märker att han blivit mycket mer öppen och glad, vilket hans pappa bekräftar. Flera av våra övriga deltagare har utvecklats på samma sätt och det är härligt att få vara med och uppleva!

Vad hoppas du mest av 2022?
– Att vi blir ännu fler – och att vi får till en tävling! Det är roligare att träna om du har en tävling att se fram emot. Att tävla är en del av brottningen, men det är också viktigt att glädjen är med hela tiden.

Text: Thomas Björn
Foto: Cem Celepli Ati

Hon har en egen framgångsrik brottningskarriär, har tränat nyanlända, gjort ett projekt om hur unga idrottare ska få ihop livspusslet – och nu vill hon få barn och unga med funktionsnedsättning att börja brottas. Elvira Jakobsson, 22, i IFK Linköpings Brottningsklubb har en energi och entusiasm som aldrig verkar sina.

Framgångar i form av en fjärdeplats på Ungdoms-SM och SM för seniorer i 59-kilosklassen följdes av en ledarkarriär som hon växte in i sakta och säkert.

– Jag följde med en kompis som var ledare, och istället för att bara sitta och titta på så fick jag chans att hjälpa till, förklarar Elvira Jakobsson och får det att låta som den mest naturliga sak i världen.

Att alla känner sig välkomna till brottningen är både viktigt och självklart för Elvira Jakobsson som även tränat grupper med nyanlända.

– Som tjej har jag alltid känt mig välkommen i brottningen. Jag har tränat med både tjejer och killar, såväl unga som gamla. Självklart ska brottningen vara välkomnande även för barn och unga med funktionsnedsättning. Jag läste om projektet i sociala medier och tänkte att ”det här är något för oss!”.

Exakt hur träningen ska anpassas för att fungera för barn och unga med funktionsnedsättning är Elvira Jakobsson inte säker på i dagsläget, men hon hoppas ha en mer klar bild efter utbildningen den 27 april som arrangeras av Svenska Brottningsförbundets Arvsfonden-projekt En brottarmatta utan gränser i samarbete med Parasport Sverige.

– Jag tror det handlar mycket om att individanpassa träningen och skapa en välkomnande miljö. Bara en sådan sak som att det står fullt med skor i hallen i träningslokalen behöver nog ändras.

Att hitta barn och unga med funktionsnedsättning som vill börja brottas ser Elvira Jakobsson inte som ett problem.

– Vår ordförande i klubben, min mamma förresten, har bra kontakter i kommunen. Vi kan också inleda samarbete med andra föreningar som har fotboll och bowling för funktionsnedsatta, och vi kan prata direkt med särskolorna.

Förutom egen utbildning till lärare, egen träning, att vara tränare för ungdomar och nu alltså en satsning på en ny grupp brottare har Elvira Jakobsson också drivit ett projekt på uppdrag av RF, Riksidrottsförbundet, och Folkspel: Eldsjäl 2.0. Målet har varit att kartlägga hur unga idrottare ska få ihop livspusslet med skola, träning, mellis och läxor. Slutrapporten levererades bara en vecka före den här intervjun.

– Det handlar om att planera, strukturera och balansera tillvaron. Det tar tid att få ihop livspusslet, men när det väl fungerar bidrar det till en fin gemenskap i klubben. Jag har bland annat genomfört pluggstuga för ungdomarna i vår förening.

Thomas Björn

Den 27 april genomför En brottarmatta utan gränser och Parasport Sverige en utbildning för ledare i projektet med målet att få barn och unga med funktionsnedsättning att prova brottning. En utbildning där glädjen står i centrum.

Utbildningen leds av Sofie Gustafsson, idrottskonsulent på Parasport Sverige, som ser fram emot att få utbilda de tolv deltagarna från fyra brottningsföreningar: ÖIS IS Brottning, Kolsva IF Brottning, IFK Linköpings Brottningsklubb och IK Dana (Lund).

–  Målet är att lära ut glädjen i att leda barn och unga med funktionsnedsättning, samt fånga upp de frågor deltagarna har för att själva kunna genomföra funktionella träningar. Vi kommer också att ge tips och idéer till deltagarna om vad som är bra tänka på, säger Sofie Gustafsson som anser att det faktum att utbildningen genomförs digitalt ställer speciella krav:

– Vi föreläsare behöver vara uppmärksamma på deltagarnas behov, ge dem råd och tips samt ge visuellt pepp i form av filmer. Det blir en utmaning!

När verksamheten kan komma igång är svårt att säga i dag, enligt Sofie Gustafsson, men en coronasäkrad pilot i liten skala har genomförts i Huddinge med gott resultat.

– Till hösten hoppas vi definitivt vara igång. Då bör de flesta vara vaccinerade.

Varför är brottning speciellt lämpad som idrott för barn och unga med funktionsnedsättning?

– Därför att det är bra att deltagarna får upptäcka sin kropp: Vad är fram och bak på kroppen, vad är upp och ned? Alla kanske inte uppskattar att komma ned på golvet i början, men det kommer de att göra på sikt. Att det är bra med fysisk träning för den här guppen har inte minst judon visat som kommit lite längre än brottningen när det gäller paraverksamhet. Det vore kul om någon som provar på brottning tog sig hela vägen till Special Olympics!

Thomas Björn

Nu ska ledarna i projektet En brottarmatta utan gränser utbildas i att möta målgruppen brottningsintresserade med funktionsnedsättning. Och det är Parasportförbundet med Helena Hehlke i spetsen som ansvarar för utvecklingen av utbildningen.

Coronapandemin till trots, Svenska Brottningsförbundets och Allmänna Arvsfondens projekt En brottarmatta utan gränser är igång och på väg att lyfta.

Pilotföreningarna Umeå Brottning och Västerås BK Brottning planerar för att komma igång med den första satsningen på parabrottning.

Grunden i projektet är välutbildade ledare som kan ta hand om unga brottare med funktionsnedsättning – fysisk, psykisk och framför allt intellektuell sådan. Utbildningen bygger på att ledarna ska förstå målgruppens behov, hur målgruppen fungerar och hur ledarna bäst bemöter deltagarna.

– Det är unikt att påbörja ett samarbete med ett specialidrottsförbund som vill utbilda ledare för unga med intellektuella funktionsnedsättningar. Det är fantastiskt att Brottningsförbundet har initierat detta projekt och vi har redan varit involverade i projektutvecklingen under 2019, säger Helena Hehlke, samordnare för rekryteringsverktyget Special Olympics School Days och dess tillhörande ledarutbildningen på Parasportförbundet.

Svenska Brottningsförbundet kontaktade Parasportförbundet för att höra om det finns en utbildning som är anpassad för ledare som kan ta mot målgruppen. Parasportförbundet gav sig i kast med frågan direkt.

– Att vara ledare för unga med intellektuell funktionsnedsättning är tids- och ledarintensivt och det är viktigt att ha tålamod. Å andra sidan får du som ledare mycket tillbaka, bland annat i form av idrottsglädje och känslan att kunna bidra till målgruppens hälsa och utveckling av rörelseglädje, förklarar Helena Hehlke och fortsätter:

– Det är fantastiskt att brottningen tagit steget att arbeta med målgruppen intellektuell funktionsnedsättning och bidra till en mer inkluderande Idrottssverige. Vi ser fram emot att ha med brottningen som idrott på Special Olympics Days som vi arrangerar på särskolor runt om i landet i höst.

Cem Celepli Atci är projektledare för En brottarmatta utan gränser, och driver projektet tillsammans med Leonard Östlund. Cem Celepli Atci säger angående utbildningen:

– Det ska bli spännande att genomföra denna ledarutbildning i parasport. Vi har stora förhoppningar om att kunna bygga en plattform och ett träningsupplägg som gör brottningen ännu mer tillgänglig. Historiskt sett har brottningen som idrott alltid varit bra på att inkludera alla, och detta projekt ger oss möjlighet att öka vår kompetens som ledare samt öppna upp brottningen även för funktionsnedsatta.

Projektets syfte är att aktivera och inkludera människor med funktionsnedsättning på ett naturligt sätt i samhället genom brottning, och att verksamheten ska bli en del av Brottningsförbundets ordinarie verksamhet efter projekttidens slut, våren 2023.

Helena Hehlke, Parasportförbundet.

Foto: Idrottens Kraft

Cem Celepli Atci, 28, och Leonard Östlund, 30, har utsetts att leda projektet En brottarmatta utan gränser under tre år. Båda har bred erfarenhet av brottning – och av att få människor som känner sig utanför att komma in i gemenskapen genom brottning.

En brottarmatta utan gränser är ett treårigt projekt som drivs av Svenska Brottningsförbundet med medel från Allmänna Arvsfonden.

Projektet vänder sig till människor med funktionsvariation, med fokus på unga med intellektuell funktionsnedsättning, är brottningens första satsning på parabrottning, och bedrivs fram till våren 2023.

Nu är projektledaren och projektmedarbetaren utsedda: Cem Celepli Atci och Leonard Östlund.

Efter en något stökig skolgång rätade allt upp sig för Cem Celepli Atci tack vare brottningen i Spårvägens BK och senare Huddinge BK, där han numera är ungdomstränare.

– Som ung brottare hade jag svenska mästare runt omkring mig och såg vad disciplin betyder för att komma någonstans. Brottningen gav mig verktygen och självförtroendet att sikta mot något högre, förklarar Cem som via folkhögskola kom in på socionomlinjen vid Högskolan i Örebro – en av endast två från folkhögskola per hundra sökanden som antogs.

Där föddes idén till att utveckla en app för att visa tillgången lediga kuratorer och därmed skapa förutsättningar för ökad psykisk hälsa. Appen heter Snaptive.

Ett av jobben Cem haft är ledare för unga med autism vid ett korttidsboende.

– Det roligaste jobbet jag haft! Att få komma in och ge energi till unga med lågt självförtroende och till föräldrar som av förståeliga skäl många gånger var ganska slutkörda var helt fantastiskt.

Leonard Östlund är också aktiv inom brottningen. Efter en lovande karriär som ungdomsbrottare, bland annat studerade han på ett av brottningens Riksidrottsgymnasier (Arboga), lade han av för att bli ledare i sin moderföring BK Athén på Södermalm i Stockholm.

Svenska Brottningsförbundet såg Leonards talang som ledare och tränare, och sedan ett par år tillbaka är han förbundskapten för juniorlandslaget. Dessutom har han blivit involverad i kortare projekt, som vid den stora flyktingvågen 2015.

– BK Athén gjorde tillsammans med Stockholms Brottningsförbund, Svenska Brottningsförbundet och Stockholmsidrotten en gemensam satsning på nyanlända. Vi tog emot ett femtiotal i träning, främst pojkar. Vi i brottningen är bra på att ta hand om människor som söker sig till oss, men kan bli bättre på att få nya grupper till brottningshallarna. Därför är projektet En brottarmatta utan gränser både viktigt och spännande.

Leonard Östlund ser fram emot främst två saker i projektet.

– Att få människor som känner sig utanför att känna sig innanför genom brottning. Jag ser också fram emot att få jobba med Cem – en grym kille som har precis rätt kunskap och erfarenhet för att leda ett sådant här projekt!

Cem Celepli Atci berättar om vad han ser fram emot.

– Jag ser fram emot att skapa rörelse för en grupp som verkligen behöver det – och utmaningen att få någon i gruppen att nå målet Special Olympics. Lyckas vi med det kan jag sluta jobba. Då har jag gjort allt jag behöver göra i livet. Det vore magiskt!

Samuel Lund, generalsekreterare i Svenska Brottningsförbundet, välkomnar de båda.

– Det var stort intresse för båda tjänsterna. Cem och Leonard är de två mest meriterade av alla sökanden. Det är mer både glädje och stora förhoppningar jag ser fram emot att de ska leda projektet En brottarmatta utan gränser till något riktigt bra, som kan leva vidare som ordinarie verksamhet i Svenska Brottningsförbundet.